Artiklar

Fråga om pay and play golf

Skatterättsnämnden ansåg att golfspel på pay and play-banor och drivingranges kan utgöra skattefri motion och friskvård. Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde förhandsbeskedet då frågan inte ansågs lämplig att besvara.

Ett företag lämnade ett friskvårdsbidrag till sin personal på 4 000 kr per anställd och år. En anställd valde mellan två alternativa motionsformer.

Han kunde tänka sig att använda friskvårdsbidraget som en delbetalning för ett exklusivare träningsmedlemskap som kostade 14 000 kr. I detta ingick förutom möjligheten till gruppträning, styrketräning och konditionsträning på alla kedjans anläggningar även fri tillgång till relaxavdelning, solarium och vattenmassage med mera. Friskvårdsbidraget motsvarade kostnaden för ett vanligt årskort.

Ett alternativ var att använda friskvårdsbidraget för att betala avgift, greenfee, för att spela golf på en pay and play-bana och hyra golfbollar för att öva slag på en driving range. Övrig utrustning tänkte han låna eller hyra på egen bekostnad.

Personalvårdsförmån

En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skatte- och avgiftsfri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och mindre värde. Vad som är av mindre värde finns inte fastställt som belopp men som exempel ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen.

Skatterättsnämnden

Den anställde ville veta om arbetsgivarens friskvårdsbidrag som betalas ut mot kvitto var skattefritt om han valde något av de två motionsaktiviteterna. Han ställde därför frågan till Skatterättsnämnden.

Bidrag för att bekosta ett exklusivt träningsmedlemskap ansåg Skatterättsnämnden var skattepliktigt. Anledningen var att man måste se till allt det som medlemskapet omfattar, det vill säga även till de tjänster med mera som inte uppfyller kravet på att utgöra motion och friskvård av enklare slag.

När det gäller enklare varianter av golfspel i form av pay and play golf och utslagsspel på drivning range ansåg nämnden att dessa bör jämställas med motion och friskvård av enklare slag. Bidrag som arbetsgivaren ger för att bekosta sådana aktiviteter ska den anställde därför inte beskattas för, ansåg Skatterättsnämnden

Högsta förvaltningsdomstolen

När det gällde frågan om det exklusivare träningsmedlemskapet gjorde Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, samma bedömning som Skatterättsnämnden.

Enligt HFD avsåg den anställdes fråga om golf inte en konkret situation eller något avtal med viss varaktighet. Tjänsterna kan variera mellan olika anläggningar och kan också komma att förändras över tiden. HFD slog fast att bedömningen av om en viss aktivitet kan utgöra skattefri motion och annan friskvård av enklare slag måste göras för varje enskilt tillfälle. Frågan om golfspel ansågs därför inte vara lämplig att besvara genom ett förhandsbesked.

HFD undanröjde därför Skatterättsnämndens förhandsbesked avseende golfen.

Dom 2016-12-01. Mål nummer 3733-16

Företagsaktuellt nr 2 2017

Betalning av rot- eller rutarbete

Skatteverket har i ett ställningstagande redovisat sin syn på vem som har rätt till skattereduktion för rot- eller rutarbete när en person har fakturerats för arbetet men en annan person har betalat.

Den som fakturerats för ett rot- eller rutarbete får normalt anses ha haft en utgift för arbete när fakturan har betalats. Detta gäller oavsett om den som fakturerats har betalat beloppet eller någon annan betalat beloppet för den fakturerade personens räkning.

Med fakturerad jämställs i detta sammanhang även den som har angetts med namn på fakturan utan att vara fakturamottagare.

Även den som inte har fakturerats för ett rot- eller rutarbete men som kan visa att han eller hon själv har betalat sin del av arbetet kan anses ha haft en utgift för rot- eller rutarbete. I sådant fall kan den som angetts på fakturan inte medges skattereduktion för den del av arbetet som den som betalat för arbetet fått skattereduktion för.

Detta gäller givetvis endast under förutsättning att samtliga villkor för skattereduktion i övrigt är uppfyllda.

Skatteverket belyser med tre exempel vad ställningstagandet betyder i praktiken.

Exempel 1

A, B och C äger tillsammans en sommarstuga. De bestämmer sig för att byta tak på stugan. De kontaktar en hantverkare och avtalar om arbetet, som sedan utförs. Hantverkaren anger A som fakturamottagare, men anger på fakturan alla de tre delägarnas namn och personnummer. A betalar det fakturerade beloppet. Hantverkaren ansöker om utbetalning avseende arbetskostnad för samtliga personer. Även om B och C inte har fakturerats eller har betalat till hantverkaren har de rätt till skattereduktion eftersom de kan visa att de har angetts på fakturan och i övrigt uppfyller kraven för skattereduktion.

Exempel 2

A, B och C äger tillsammans en sommarstuga. De bestämmer sig för att byta tak på stugan. A kontaktar en hantverkare som utför arbetet. Hantverkaren fakturerar A för arbetet. A, B och C betalar sin del av arbetet. Hantverkaren ansöker om utbetalning för samtliga delägare. Även om B och C inte har angetts på fakturan har de rätt till skattereduktion eftersom de har betalat sin del av arbetskostnaden. Om B och C inte kan visa att de har betalat sin del av arbetskostnaden ska de inte medges skattereduktion. I sådant fall är A ensam berättigad till skattereduktionen för arbetet.

Exempel 3

A äger och bor i en villa. A kontaktar B för att höra om hon känner till någon hantverkare som kan måla om fasaden på villan. B kontaktar en hantverkare som hon känner sedan tidigare. Hantverkaren målar om villan och fakturerar B för arbetet. A betalar arbetet. Eftersom B inte äger eller bor i villan har B inte rätt till skattereduktion. Eftersom A kan visa att han har betalat rotarbetet får A anses ha haft en utgift för rotarbete trots att han inte har fakturerats för arbetet. Om A inte kan visa att han har betalat arbetet kan skattereduktion inte medges eftersom A inte har fakturerats för arbetet.

Factoring

Det förekommer att företagaren säljer fakturan vidare till ett factoringbolag innan han har fått betalt från köparen. En försäljning av en faktura innebär inte att företagaren har fått betalat för det arbete som utförts. Först när factoringbolaget fått betalt för fakturan får företagaren anses ha fått betalt från köparen av arbetet och först då har han möjlighet att ansöka om utbetalning från Skatteverket.

Skatteverkets ställningstagande 2016-11-21

Företagsaktuellt nr 1 2017

Dyrt att inte erbjuda kunden utskrivet kvitto

Restaurangföretaget hade registrerat samtliga försäljningar i kassaregistret och tagit fram kvitto. Trots det ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det inte var oskäligt att ta ut full kontrollavgift eftersom 5 av 16 kunder inte erbjudits det utskrivna kvittot.

I det aktuella målet hade Skatteverket vid ett kontrollbesök noterat att verkets två tjänstemän och ytterligare tre kunder inte erbjudits kvitto vid betalning. Försäljningarna registrerades i kassaregister och kvitto togs fram men slängdes direkt i papperskorgen i stället för att erbjudas kunderna. Totalt betjänades 16 kunder under den halvtimme som kontrollen genomfördes. Med anledning av vad som iakttagits beslutade Skatteverket att ta ut kontrollavgift med 10 000 kr på den grunden att företaget inte uppfyllt kravet att erbjuda kunden kvitto och att det inte framstod som oskäligt att ta ut avgift med fullt belopp.

Kvitto måste erbjudas aktivt

De företag som omfattas av skyldigheten att använda ett kassaregister ska vid varje försäljning ta fram och erbjuda kunden ett kassakvitto. Det gäller oavsett om kunden betalar kontant eller med kontokort. Det saknar betydelse om kunden begär ett kassakvitto eller inte. Inte ens när kunden uttryckligen avstår från kvitto kan företaget låta bli att ta fram ett kassakvitto. Efter att kvittot skrivits ut måste företaget genom en aktiv handling erbjuda kunden kvittot. Någon skyldighet för kunden att ta emot kassakvittot finns dock inte.

Kontrollavgiften inte oskälig

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kom att pröva frågan framhöll att det av förarbetena framgår att en sanktion bör utlösas av lätt konstaterbara överträdelser så att det inte uppstår några utredningsproblem. Kontrollavgiften har dessutom utformats så att det inte krävs någon utredning om skatt har undandragits. Utgångspunkten är därför att kontrollavgift ska tas ut med samma belopp oberoende av överträdelsens karaktär.

HFD poängterade även att utrymmet för befrielse från kontrollavgift är begränsat. Men befrielse helt eller delvis kan bli aktuell vid mindre överträdelser av kvittokravet. Som exempel nämns i förarbetena att kunden vid enstaka tillfällen inte erbjudits kvitto.

Enligt HFD innebar inte i sig den omständigheten att företaget brustit i att endast uppfylla det sista ledet i kvittokravet att det var oskäligt att ta ut kontrollavgift med fullt belopp. Att inte erbjuda 5 av 16 kunder kvitto under en halvtimme kunde inte betraktas som enstaka tillfällen, ansåg HFD. Det fanns därför inget skäl för hel eller delvis befrielse av kontrollavgiften.

OBS! Kontrollavgiften höjdes från och med den 1 januari 2016 till 12 500 kr.
Dom 2016-11-30, mål nr 6349-15.

Företagsaktuellt nr 1 2017

Avdraget för representationsmåltider slopas

2017 slopas avdragsrätten för representationsmåltider vid inkomstbeskattningen, samtidigt som avdragsrätten för moms utökas i vissa fall. Avdragsrätten för annan representation påverkas inte.

Ett företags möjlighet att göra avdrag för representation i form av lunch, middag eller supé har sedan 1997 beloppsmässigt varit begränsad till 90 kr exklusive moms per person och måltid. Momsavdraget får dock beräknas på ett högre underlag med olika beloppsgränser där till exempel en gräns gäller för måltid med vin och en annan för måltid med starköl.

Från och med den 1 januari 2017 slopas avdragsrätten för representationsmåltider och alkohol vid inkomstbeskattningen. Men möjligheten att göra avdrag för förfriskningar och annan enklare förtäring som inte räknas som måltid och som är av mindre värde, kommer att finnas kvar. Det gäller till exempel läskande drycker, kaffe, te, bullar och enklare smörgåsar.

Personalfester

De nya reglerna innebär att det inte längre går att göra avdrag för måltider vid personalfester, informationsmöten eller i samband med företagsjubileum. Däremot kommer måltidsutgifter vid interna kurser och interna konferenser även fortsättningsvis att vara avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. Sådana utgifter betraktas normalt som driftkostnader i ett företags bokföring.

Teaterbiljetter

Utgifter för kringkostnader som till exempel greenfee vid golfspel eller biljetter till teater, opera, idrottsmatch, bio och liknande påverkas inte av lagändringen. Det innebär att avdrag får göras med högst 180 kr plus moms per person för sådan utgifter.

300 kr är högsta underlag för momsavdrag

För att göra reglerna enklare 2017 får avdraget för moms avseende måltidsutgifter beräknas på ett underlag upp till 300 kr per person och tillfälle. Den gränsen gäller oavsett vilka drycker som ingår och oavsett om det gäller extern eller intern representation. Fortfarande gäller att utgifterna ska ha ett omedelbart samband med verksamheten och avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt.

---

Exempel på representation utan alkohol

I samband med en representationsmåltid med några kunder får du ett restaurangkvitto där kostnaden per måltid uppgår till 300 kr inklusive cirka 32 kr i moms. Momssatsen är 12 procent.

För representation under 2016 får du dra av cirka 32 kr i moms och 90 kr i inkomstdeklarationen. Har du aktiebolag ger det ett skatteavdrag på 90 x 22 procent bolagsskatt = 19,80 kr. Kostnaden för måltiden efter avdrag blir därmed cirka 300 – 32 – 20 = 248 kr per person.

För representation under 2017 får du enbart avdrag för momsen. Kostnaden blir då i stället cirka 268 kr för en måltid som kostar 300 kr inklusive moms.

---

Regeringens proposition 2016/17:1

Företagsaktuellt nr 1 2017

 

Förslag om ändrade 3:12 regler

I början av november presenterades ett utredningsförslag om ändrade regler för beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag. Vilka delar av förslaget som Finansdepartementet väljer att gå vidare med återstår att se.

De så kallade 3:12-reglerna ska motverka att aktiva delägare i fåmansföretag omvandlar högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst genom utdelning eller försäljning av aktierna.

Varje år beräknar en aktiv delägare ett gränsbelopp på deklarationsblankett K10. Utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet beskattas med 20 procent skatt. Utdelning över gränsbeloppet beskattas med delägarens marginalskatt, 30-58 procent, upp till ett tak på cirka 5,4 miljoner kr. Utdelning däröver beskattas med 30 procent skatt.

De viktigaste delarna av utredningens förslag är följande:

Högre skatt

Skatteuttaget på aktiva delägares kapitalinkomster i fåmansföretag höjs från 20 till 25 procent och blir detsamma för ägare i alla onoterade bolag.

Förenklingsregeln

Förenklingsregeln innebär i dag att en utdelning upp till cirka 160 000 kr kan beskattas som kapitalinkomst. Denna nivå sänks enligt förslaget till cirka 107 000 kr.

Begränsning föreslås

Den som äger flera fåmansföretag kan idag beräkna ett gränsbelopp för varje bolag. Förenklingsregeln får dock bara användas för ett bolag. Enligt förslaget ska den som använder förenklingsregeln för ett bolag inte få beräkna något gränsbelopp för övriga innehav.

Ändrat löneunderlag

Företagets kontant utbetalda löner ska liksom i dag få användas som underlag vid beräkningen av gränsbeloppet för kapitalinkomstbeskattad utdelning. Men underlaget ska enligt förslaget fördels ut på delägarna efter ägd andel först, sedan ska det lönebaserade utrymmet beräknas. Idag beräknas utrymmet innan det fördelas ut.

Den nuvarande nivån på 50 procent av totala lönesumman ersätts av tre nivåer på 10, 25 och 50 procent.

Uttag av egen lön

För att en andelsägare ska få beräkna ett lönebaserat utrymme krävs idag att han eller någon närstående har tagit ut kontant lön året före beskattningsåret som uppgår till cirka 360 000 kr plus fem procent av totala lönesumman i företaget eller totalt cirka 570 000 kr.

Enligt förslaget höjs kravet på egen lön till cirka 480 000 kr plus fem procent av andelsägarens och närståendes individuella lön eller totalt cirka 930 000 kr.

Fyraprocentspärren slopas

Eftersom det enligt förslaget är löneunderlaget och inte det lönebaserade utrymmet som ska fördelas mellan delägarna gynnas inte längre företag med många delägare. Det nuvarande kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna kan därmed tas bort.

Generationsskifte

När det gäller generationsskiften föreslås en särskild undantagsregel som innebär att ägarskiften inom familjen behandlas på samma sätt som ett externt skifte.

Vad händer nu?

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018. Det innebär att de ska tillämpas i den inkomstdeklaration som delägaren lämnar under våren 2019. Men först ska remissinstanserna säga sitt senast den 10 februari 2017. Därefter ska förslagen eventuellt omarbetas innan de slutligen presenteras i en proposition som ska beslutas av riksdagen. Den slutliga utformningen av reglerna vet vi alltså inget om ännu.

SOU 2016:75

Företagsaktuellt nr 1 2017

Utlandstraktamente 2017

Skatteverket har nu fastställt de normalbelopp som får tillämpas vid tjänsteresa, tillfällig anställning och dubbel bosättning i utlandet under 2017. Beloppen används som skattefritt traktamentsbelopp och gäller per dag, exklusive logi.

Efter tre månader i samma land reduceras traktamentet till 70 procent av normalbeloppet. Efter två år i samma land reduceras traktamentet till 50 procent. Avdrag för logi får i första hand göras med faktiska kostnader och i andra hand med ett halvt normalbelopp för aktuellt land.

SKV A 2016:26

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V Z Ö
Kostförmån

Land:	Kronor:
A
Albanien	220
Algeriet	379
Angola	931
Antigua och Barbuda	659
Argentina	324
Armenien	358
Australien	722
Azerbajdzjan	345
B
Bahamas	892
Bahrain	643
Bangladesh	451
Barbados	790
Belgien	688
Belize	502
Benin	466
Bolivia	302
Bosnien-Hercegovina	339
Botswana	278
Brasilien	487
Brunei Darussalam	358
Bulgarien	364
Burkina Faso	391
Burma, se Myanmar
C
Centralafrikanska republiken	406
Chile	431
Colombia	355
Costa Rica	485
Cypern	536
D
Danmark	926
Djibouti	533
E
Ecuador	559
Egypten	351
Elfenbenskusten	522
El Salvador	436
Eritrea	532
Estland	455
Etiopien	296
F
Filippinerna	400
Finland	691
Frankrike	715
Förenade Arabemiraten	746
G
Gabon	725
Gambia	294
Georgien	276
Ghana	466
Grekland	616
Grenada	519
Grönland, se Danmark
Guinea	435
Guyana	567
H
Haiti	483
Honduras	352
Hong Kong, se Kina
I
Indien	330
Indonesien	414
Irak	698
Iran	529
Irland	666
Island	843
Israel	811
Italien	539
J
Jamaica	495
Japan	627
Jordanien	725
K
Kambodja	406
Kamerun	483
Kanada	560
Kazakstan	267
Kenya	519
Kina	583
Kirgizistan	242
Kongo (Brazzaville)	520
Kongo (Dem. Republiken)	615
Kosovo	249
Kroatien	414
Kuba	442
Kuwait	736
L
Laos	302
Lettland	445
Libanon	717
Liberia	569
Litauen	354
Luxemburg	651
M
Macao, se Kina
Madagaskar	220
Makedonien	312
Malawi	220
Malaysia	307
Maldiverna	391
Mali	451
Malta	501
Marocko	397
Mauretanien	330
Mauritius	412
Mexiko	309
Mikronesien	423
Mocambique	220
Moldavien	220
Monaco	834
Mongoliet	227
Montenegro	409
Myanmar	347
N
Nederländerna	556
Nederländska Antillerna	538
Nepal	263
Nicaragua	387
Niger	315
Nigeria	477
Norge	880
Nya Zeeland	609
O
Oman	739
P
Pakistan	316
Panama	473
Papua Nya Guinea	495
Paraguay	276
Peru	464
Polen	403
Portugal	432
Puerto Rico, se USA
Q
Qatar	691
R
Rumänien	316
Rwanda	309
Ryssland	85
S
Saint Lucia	577
Saint Vincent och Grenadinerna	488
Samoa, Självständiga staten	547
San Marino, se Italien
Saudiarabien	605
Schweiz	897
Senegal	525
Serbien	371
Seychellerna	531
Sierra Leone	437
Singapore	610
Slovakien	446
Slovenien	462
Spanien	534
Sri Lanka	320
Storbritannien och Nordirland	648
Sudan	545
Swaziland	220
Sydafrika	275
Sydkorea	671
T
Taiwan	458
Tanzania	362
Thailand	496
Tjeckien	369
Togo	443
Tonga	443
Trinidad och Tobago	722
Tunisien	355
Turkiet	376
Turkmenistan	437
Tyskland	629
U
Uganda	295
Ukraina	290
Ungern	392
Uruguay	543
USA	739
Uzbekistan	293
V
Vanuatu	651
Vietnam	331
Vitryssland	223
Z
Zambia	410
Zimbabwe	571
Ö
Österrike	592
Övriga länder och områden	368

Kostförmån
Vid kostförmån ska traktamentet reduceras.

Förmån	Reducering
Helt fri kost	85%
Lunch och middag	70%
Lunch eller middag	35%
Frukost	15%

Företagsaktuellt nr 1 2017

 

Basbeloppen för 2017

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet för 2017 till 44 800 kr. Det förhöjda prisbasbeloppet har fastställts till 45 700 kr och inkomstbasbeloppet till 61 500 kr för 2017. Basbeloppen används bland annat för att beräkna grundavdrag, tak för den allmänna pensionsavgiften och gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansföretag. De nya basbeloppen ger följande värden:

220 kr

Skattefritt traktamente för hel dag.

1 300 kr

Gräns för skattefri tävlingsvinst i idrottstävling. Gäller inte anställda.

1 315 kr

Högsta kommunal fastighetsavgift för lägenheter, men högst 0,3 procent av taxeringsvärdet för bostadsdelen.

3 059 kr

Lägsta kommunal fastighetsavgift för pensionärer som omfattas av begränsningsregeln.

7 687 kr

Högsta kommunal fastighetsavgift för småhus, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet.

10 700 kr

Lägsta sjukpenninggrundande inkomst.

13 200 kr

Lägsta grundavdrag inkomstdeklarationen 2018 för dig som inte fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst från 353 100 kr.

14 202 kr

Prisbasbeloppsdelen vid beräkning av bilförmån.

18 950 kr

Gräns för deklarationsplikt för fysiska personer, inkomstdeklarationen 2018.

18 950 kr

Nedre inkomstgräns för uttag av allmän pensionsavgift.

19 000 kr

Grundavdrag inkomstdeklarationen 2018 för dig som inte fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst upp till 44 300 kr.

22 399 kr

Högsta belopp för direktavdrag vid inköp av inventarier av mindre värde.

22 399 kr

Högsta inkomst utan sociala avgifter för idrottare.

32 100 kr

Lägsta grundavdrag inkomstdeklaration 2018 för dig som fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst från 556 900 kr.

34 500 kr

Högsta grundavdrag inkomstdeklarationen 2018 för dig som inte fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst mellan 121 900 kr och 139 300 kr.

34 700 kr

Maximal allmän pensionsavgift.

67 700 kr

Högsta grundavdrag inkomstdeklaration 2018 för dig som fyllt 65 år vid ingången av 2017. Inkomst mellan 121 900 kr och 168 800 kr.

107 625 kr

Fåmansföretag. Gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning enlig förenklingsregeln inkomståret 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Enligt 3:12 utredningens förslag.

169 125 kr

Fåmansföretag. Gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning enlig förenklingsregeln inkomståret 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Förutsätter oförändrade regler.

179 200 kr

Högsta kontantförsäljningsbelopp för undantag från kravet på certifierat kassaregister.

179 200 kr

Lägsta nybilspris för sexårsbilar. Gäller för bilar med tillverkningsår 2011 eller tidigare vid beräkning av bilförmån.

336 000 kr

Högsta sjukpenninggrundande inkomst.

336 000 kr

Gräns för särskilt pristillägg, vid beräkning av bilförmån.

448 000 kr

Högsta föräldrapenninggrundande inkomst.

461 250 kr

Högsta pensionsgrundande inkomst.

496 305 kr

Övre inkomstgräns för uttag av allmän pensionsavgift.

590 400 kr

Fåmansföretag. Högsta krav på eget löneuttag under 2017 för beräkning av lönebaserat utrymme för 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Förutsätter oförändrade regler.

922 500 kr

Fåmansföretag. Högsta krav på eget löneuttag under 2017 för beräkning av lönebaserat utrymme för 2018. Blankett K10 inkomstdeklarationen 2019. Enligt 3:12 utredningens förslag.

Företagsaktuellt nr 1 2017

 

Personalliggaren ska förvaras i verksamhetslokalen

Vid Skatteverkets kontroll av personalliggare ska de senaste två årens personalliggare finnas tillgängliga i företagets verksamhetslokal. Det framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverket hade i det aktuella målet genomfört ett kontrollbesök och noterat vissa brister i ett restaurangföretags personalliggare. Företagets namn och organisationsnummer hade inte angivits i liggaren, tidpunkten då arbetspass avslutats hade inte dokumenterats i några fall i förfluten tid och den liggare som bolaget höll tillgänglig i verksamhetslokalen innehöll endast uppgifter för de senaste två månaderna. Skatteverket påförde företaget full kontrollavgift på 10 000 kr eftersom företaget inte hade fullgjort sin dokumentationsskyldighet och inte hållit personalliggaren tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen.

Personalliggare

Den som bedriver restaurangverksamhet är skyldig att föra personalliggare och i den för varje verksamhetsdag anteckna vilka som är verksamma och tidpunkten när varje persons arbetspass påbörjas och avslutas. Personalliggaren ska hållas tillgänglig i verksamhetslokalen och bevaras i två år. Även företag inom frisör-, tvätteri- och byggbranschen är skyldiga att föra personalliggare.

Överklagande

Företaget överklagade Skatteverkets beslut och anförde bland annat att personalliggaren inte var så bristfällig att den inte kunde läggas till grund för en kontroll. Personalliggare med uppgifter om förfluten tid förvarades tillfälligt i en annan lokal med anledning av att verksamhetslokalen nyligen restaurerats. Skatteverket kunde dock ta del av liggaren vid sitt besök.

Vid sitt obligatoriska omprövningsbeslut medgav Skatteverket bolaget delvis befrielse från kontrollavgiften genom att den sänktes till 5 000 kr.

Förvaras i verksamhetslokalen

Frågan om förvaring av personalliggaren kom att prövas av Högsta förvaltningsdomstolen, HFD. Enligt HFDs mening måste kravet på löpande dokumentation anses innefatta en skyldighet att bevara de dokumenterade uppgifterna. Denna skyldighet begränsas på så sätt att den upphör två år efter utgången av det kalenderår då det för verksamheten gällande beskattningsåret gått ut. Kravet att personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen måste enligt HFD anses gälla för hela den tid som uppgifterna ska bevaras. Förutsättningar för att ta ut kontrollavgift var därför uppfyllda i detta fall. HFD ansåg inte att det fanns skäl att sätta ner avgiften mer än vad Skatteverket beslutat om.

OBS! Kontrollavgiften höjdes från och med den 1 januari 2016 till 12 500 kr.
Dom 2016-10-18, mål nr 3489-15

Företagsaktuellt nr 1 2017

Skatteförslag i budgetpropositionen

I den budgetproposition för 2017 som regeringen lämnat till riksdagen föreslås flera ändringar på skatteområdet. Några av förslagen är nya medan andra är kända sedan tidigare. Nedan har vi sammanfattat de viktigaste förslagen och några aviseringar om förslag som väntas komma senare under året.

Inkomstgräns för statlig skatt

Regeringen föreslår att uppräkningen av gränsen för när du ska börja betala 20 respektive 25 procent statlig skatt ska begränsas. För beskattningsåret 2017 ska uppräkning göras med förändringen av konsumentprisindex plus endast en procentenhet i stället för med två procentenheter. Det innebär att gränsen för statlig skatt kommer att gå vid en årsinkomst, före grundavdrag, på 452 100 kr nästa år. Den övre gränsen kommer att gå vid 651 700 kr.

Regeringen har dessutom aviserat att uppräkningen av gränserna för statlig skatt kommer att begränsas på motsvarande sätt även för inkomståret 2018.

Statlig skatt	20 %	25 %
Skiktgräns	438 900 kr	638 500 kr
Brytpunkt	452 100 kr	651 700 kr

Förlängd nedsättning av förmånsvärde för miljöbilar

Förmånsvärdet för bilar som drivs av el eller med annan gas än gasol får sättas ned till 60 procent av förmånsvärdet för en jämförbar bil. Nedsättningen är tidsbegränsad. Den föreslås nu förlängd till och med 2020. Den maximala nedsättningen sänks dock från 16 000 kr till 10 000 kr.

Reseavdrag

Idag kan du få göra avdrag för dina kostnader för resor till och från arbetet som överstiger 10 000 kr. Den beloppsgränsen har gällt från och med 2012.  Nu föreslår regeringen att gränsen höjs till 11 000 kr per år från och med 2017.

Måltidsrepresentation

Avdragsrätten för måltidsrepresentation slopas vid inkomstbeskattningen från och med den 1 januari 2017, samtidigt som avdragsrätten för moms utökas. Annan representation än måltider påverkas inte av förslaget.

Den utökade avdragsrätten för moms innebär att företaget får göra avdrag för momsen på utgifter avseende representationsmåltider upp till 300 kr per person. Det betyder att man kan få momsavdrag med maximalt mellan 36 och 75 kr, beroende av vilken dryck som ingår i måltiden, men inget avdrag vid inkomstbeskattningen.

RUT-avdrag på vitvaror

Regeringen föreslår att du även ska kunna få RUT-avdrag när du reparerar och underhåller dina vitvaror om arbetet utförs i bostaden. Det gäller exempelvis reparation av tvättmaskin, torktumlare, spis, kyl och frys.

Växa-stöd vid förstagångsanställning

Regeringen avser att införa ett växa-stöd till enskilda näringsidkare som inte hade någon anställd den 1 januari 2016 och som anställer någon efter den 31 mars 2016. Stödet ska gälla till utgången av 2021.

Den förste nyanställde måste vara anställd i minst tre månader i följd och arbeta minst 20 timmar per vecka. Bidraget ska gälla för lön till den del den inte överstiger 25 000 kr per månad.

För denne anställde ska arbetsgivaren endast betala ålderspensionsavgift som uppgår till 10,21 procent i stället för fulla arbetsgivaravgifter som uppgår till 31,42 procent, under de första tolv månaderna.

Sänkt moms för mindre reparationer

Moms på reparation av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne föreslås sänkt till 12 procent. Förslaget innebär att om det idag kostar 1 000 kr att reparera din cykel så kommer kostnaden att bli 896 kr efter momssänkningen.

Nollränta på skattekontot

Räntan på skattekontot styrs av basräntan. Intäktsräntan är 45 procent av basräntan. Basräntan får dock lägst vara 1,25 procent, vilket den har varit sedan januari 2013. Nu föreslås att ett särskilt golv för intäktsräntan införs som innebär att om basräntan är 1,25 procent får du ingen intäktsränta på ditt skattekonto.

Uppskov vid bostadsförsäljning

För att öka rörligheten på bostadsmarknaden föreslås att taket för uppskov med vinstbeskattningen, som idag ligger på 1 450 000 kr, slopas om du säljer din bostad under perioden 21 juni 2016-30 juni 2020.

Metoden för beräkning av uppskovet när du köper en billigare bostad ändras också. Du kommer fortsättningsvis att alltid få uppskov även om du köper en ersättningsbostad som är billigare.

Omsättningsgräns för moms

Regeringen föreslår att det införs en omsättningsgräns för moms. Förslaget innebär att det blir frivilligt för ett företag att vara momsregistrerat om företagets omsättning i Sverige inte överstigit 30 000 kr under beskattningsåret eller de två föregående beskattningsåren.

Den som redan är momsregistrerad men vill bli befriad måste ansöka om momsbefrielse hos Skatteverket.

Koncernbidrag

Ett av villkoren för att få göra avdrag för koncernbidrag är att det sker en värdeöverföring som motsvarar bidraget. Men det framgår endast av rättspraxis. Nu föreslås att det av lagtexten ska framgå att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna inkomstdeklarationen.

Sänkt reklamskatt

Genom en sänkning av reklamskatten förbättras villkoren för tidningar och annan tryckt media, liksom för ideella föreningar och andra som säljer annonser.

Förslaget innebär att skatten på annonser i tidningar och magasin sänks från 3 procent till 2,5 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänks från 8 procent till 7,65 procent.

Gränsen för återbetalning av reklamskatt avseende annonser i tidningar och magasin höjs från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning om högst 50 miljoner kr till 75 miljoner kr för helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs från 20 000 kr till 60 000 kr.

Månadsuppgifter

För att minska skattefusk och skatteundandragande vill regeringen att uppgifter på individnivå om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna bör lämnas i en arbetsgivardeklaration varje månad i stället för en gång om året i en kontrolluppgift.

Avsikten är att reglerna ska börja gälla stegvis från och med den 1 juli 2018.

Ikraftträdande

Om inget annat angetts föreslås ändringarna träda i kraft den 1 januari 2017.

Proposition 2016/17:1

Företagsaktuellt nr 6 2016

 

Ingen inkomstbeskattning av aktiegåva

Föräldrars överlåtelse av aktier i ett bolag till en son som är VD i bolaget, ansåg Högsta förvaltningsdomstolen inte var en ersättning för sonens arbete i bolaget. Gåvan skulle därför inte inkomstbeskattas.

Föräldrarna Leif och Clara äger cirka 85 procent av X AB där sonen Kurt är VD. De har för avsikt att överlåta 10 procent av aktierna i bolaget till Kurt. Kurt har en månadslön som uppgår till 130 000 kr och aktiepostens beräknas ha ett värde på cirka 10 miljoner kronor.

Föräldrarna tänker samtidigt genom gåvor överlåta ytterligare 15 procent av aktierna i bolaget som ska fördelas lika mellan deras tre barn. Efter överlåtelsen kommer föräldrarna att äga cirka 60 procent av aktierna. Överlåtelsen till barnen är en del av ett planerat generationsskifte. Ägandet av företaget kommer successivt att överföras från föräldrarna till den yngre generationen. Hur den slutliga fördelningen av barnens ägande kommer att se ut är ännu inte bestämt.

Innan någon gåva överlämnades ville Kurt få klarlagt om den aktiepost om 10 procent som han ensam skulle få i gåva skulle leda till några inkomstskattekonsekvenser. Han ansökte därför om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

Gåva till anställd

Förvärv som sker genom gåva är skattefritt enligt en bestämmelse i inkomstskattelagen. Men av rättspraxis framgår att en gåva ändå ska inkomstbeskattas hos mottagaren om gåvan har sitt ursprung i en arbetsprestation från gåvotagarens sida. Men beskattning behöver inte ske om det framgår att syftet med gåvan varit ett annat än att belöna den anställde för en prestation.

Skatteverket

Skatteverkets uppfattning i aktuellt fall var att Kurt ska inkomstbeskattas för marknadsvärdet av det han kommer att motta. Man motiverade det bland annat med att överlåtelsen inte kan anses utgöra ett led i en generationsväxling eftersom föräldrarna har för avsikt att behålla en stor del av aktierna. Dessutom ansåg Skatteverket att differensen mellan aktieöverlåtelserna, där Kurt som vad VD ska få en större andel aktier än övriga syskon, talade för att det var anställningen som var avgörande för gåvan.

Ingen beskattning

Mot bakgrund av lämnade uppgifter fann Skatterättsnämnden att föräldrarnas överlåtelse av aktierna i X AB till sonen Kurt i allt väsentligt fick antas ha ett annat syfte än att belöna sonen för hans arbetsprestationer. Skatterättsnämndens svar blev därför att Kurt inte ska inkomstbeskattas för aktiegåvan från föräldrarna.

Högsta förvaltningsdomstolen, som kom att pröva frågan, fastställde förhandsbeskedet.

Dom 2016-10-14, mål nr 1880-16

Företagsaktuellt nr 6 2016