Artiklar

Anställda ska informeras mer och snabbare

I sommar blir det utökade skyldigheter för arbetsgivare att ge mer och snabbare information till anställda. Bland annat om rätt till semester och betalda semesterdagar.

Den 29 juni i år införs lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till de gemensamma EU-reglerna om arbetsvillkor. Arbetsvillkoren omfattar informationsskyldigheten gällande vilken information som ska lämnas vid nyanställning, och inom vilken tid.

I samband med införande av det så kallade arbetsvillkorsdirektivet kommer flera personer att omfattas av den informationsskyldigheten.

Tidigare undantagna arbetstagare som kommer att omfattas:

  • Arbetstagare, som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning.
  • Arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj.
  • Arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning

Informationsskyldigheten kommer även att gälla anställningar som är kortare än tre veckor.

Minimikrav

Eftersom reglerna baseras på ett direktiv avgör Sverige självt hur reglerna ska kunna uppfyllas men det finns minimikrav. Vid nyanställning ska det framgå längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka. Om arbete utöver den normala arbetstiden kan bli aktuellt ska det framgå vad som gäller för övertidsarbete eller mertidsarbete, samt vilken ersättning som utgår för sådant arbete.

Jourtid

När jourtid är relevant, ska den anställda ha en minsta tidsfrist för besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning. Arbetsgivaren ska även informera om vilken rätt till utbildning den anställde har.

Minimikraven omfattar även information om semesterrätt och betalda semesterdagar. Vid nyanställning ska den anställde få ta del av de bestämmelser som arbetsgivaren och arbetstagaren ska följa när någon av dem vill avsluta anställningsförhållandet.

Information ska även ges om att arbetsgivaravgifter betalas till staten, samt uppgift om det skydd för social trygghet som tillhandahålls av arbetsgivaren.

Fler anställningar

De nya bestämmelserna innebär även att en arbetsgivare, som huvudregel, inte får förbjuda en anställd att under anställningen ha en annan anställning. Detta gäller under förutsättningarna att det inte är konkurrerande verksamhet eller att det inte hindrar arbetet i den egna verksamheten. Om en anställd begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad har den anställde rätt till ett skriftligt svar som ska vara lämnat inom en månad. Den rättigheten gäller i det här fallet inte provanställningar.

Beslut i riksdagen: Möjligt att omsätta 80 000 utan moms

Riksdagen beslutade i går att höja omsättningsgränsen för momsbefrielse. Det underlättar för småföretag, som inte behöver betala eller vara registrerade för moms om de omsätter högst 80 000 kronor. De nya reglerna börjar gälla 1 juli 2022.

Gällande rätt

Småföretag – eller mer korrekt uttryckt beskattningsbara personer  – som har en omsättning som beräknas bli högst 30 000 kronor under beskattningsåret är befriade från skattskyldighet till moms. Läs mer på Skatteverket. Syftet med befrielsen är att förenkla för småföretag, till exempel de som producerar el i solceller på sina villatak.

Riksdagens beslut

Riksdagen har den 4 maj 2022 beslutat att höja omsättningsgränsen till 80 000 kronor. Den högre gränsen börjar gälla den 1 juli 2022. Läs beslutet här.

Bakgrund till höjningen

Höjningen medför en förenkling för fler småföretag än idag. De behöver därmed inte längre vara registrerade för, och deklarera, moms. Höjningen medför även en förenkling för Skatteverket som inte längre behöver administrera deklarationer och betalningar för de som befinner sig i omsättningsintervallet 30 001 kr – 80 000 kr. Vid en större höjning föreligger det å andra sidan risk för negativa effekter såsom konkurrenssnedvridningar. Vid en avvägning mellan positiva och negativa effekter har regeringen, som föreslagit höjningen, funnit att nivån 80 000 kr är väl avvägd.

Srf konsulternas uppfattning

Srf konsulterna anser att höjningen är bra eftersom det är angeläget att förenkla för småföretagen. Eftersom även företag i spannet 80 001 kr – 90 000 kr tveklöst hör till de minsta förordade vi dock nivån 90 000 kr i vårt remissvar till regeringen. Även den nivån ligger inom ramen för vad som är tillåtet enligt artikel 287 i mervärdesskattedirektivet. Den tillåtna ramen är 10 000 ECU, cirka 91 500 kr.

Avdragsrätt för ingående moms

Skattebefrielse medför att avdragsrätt för ingående moms saknas. Om den som är skattebefriad ansöker om det ska Skatteverket besluta att moms ändå ska tas ut (9 d kap. 6 § mervärdesskattelagen), det vill säga att det finns en möjlighet till frivillig skattskyldighet. Frivillig skattskyldighet kan vara intressant för småföretag som har stora initiala kostnader som företaget önskar kunna göra avdrag för. Och då kanske särskilt för de småföretag som kan förväntas växa inom en relativt snar framtid.

Två år – sedan är tiden för semesterlön över

Semestertider närmar sig. Den svenska semesterhanteringen är ett av de svåraste områdena att hantera ur ett löneperspektiv. Vad händer om det blir fel?

Om en anställd anser att semesterberäkning inte har gjorts korrekt är det en begränsad tid för att begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt semesterlagen. Preskriptionstiden är enligt semesterlagen relativt kort. Det är 33§ Semesterlagen som omfattar preskriptionstiden för semesterlön, semesterersättning eller skadestånd kopplat till detta. Enligt semesterlagen måste den anställde väcka talan hos en domstol inom två år från utgången av det semesterår då ersättningen skulle ha utbetalts för att begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt semesterlagen.

”Preskription

33 § En arbetstagare som vill begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt denna lag ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått den förmån som begäran gäller. Försummar arbetstagaren det, är rätten till talan förlorad. Lag (2009:1439). ”

Exempel

Tore har arbetat hos företaget Kol & Koks AB under perioden 2010-2021, avslutar sin anställning 31 mars 2021. När han börjat på ett nytt företag så inser han att semestertillägget inte har beräknats på den rörliga lönen från Kol & Koks AB. Företaget följer semesterlagen, så intjänandeåret föregår semesteråret, det vill säga intjänadeår den 1 april till den 31 mars och semesterår den 1 april till den 31 mars nästföljande år. För Tore innebär detta att den semestersättning som han har tjänat in från 2010-01-01 och skulle tagit ut under semesteråren fram till 2019-03-31 är preskriberad. Detta då det har gått två år sedan Tore skulle fått förmånen, alltså tagit ut semestern, och preskriptionen inträdde den sista mars 2021.

Däremot är den semester som tjänats in under perioden 2018-03-31 till det år då han slutade, 2021-03-31 inte preskriberad eftersom preskriptionstiden löper från det år då Tore skulle fått förmånen, alltså tagit ut semestern. Tore kan då begära omprövning av två semesterår bakåt, för perioden 2019-04-01 till 2021-03-31. För tidigare år har Tore enligt lagen förlorat rätten till talan, det vill säga möjligheten att få saken prövad.  Det finns dock en till viktig aspekt. Om Tore tidigare hade påtalat och framställt krav till Kol & Koks AB så kan det innebära ett preskriptionsavbrott, då har han två år på sig igen att kräva semesterersättningen från och med senaste gången det ställdes krav.

Det skulle kunna vara så att du får ta över ett löneuppdrag där något som ovan uppdagas, och det är viktigt att känna till skillnader i den generella preskriptionstiden i jämförelse med semesterlagen. Varje gång den anställde påminner arbetsgivaren om en felutbetalning så påbörjas en ny preskriptionstid. Detta kallas ett s.k. preskriptionsavbrott och bör dokumenteras skriftligt. Den anställde måste bevisa att denne krävt att få sin fordran betald av arbetsgivaren, så all typ av korrespondens kring felaktigt utbetalda löner bör arkiveras om det skulle uppstå en tvist.

Andra lönefordringar faller under Preskriptionslagen som vanligtvis styrs i arbetsrätten och då gäller istället tio år. Ytterligare ett viktigt undantag finns kring preskriptionstid och lönefordringar. För fordran på pension räknas preskriptionstiden från den dag fordringen tidigast kan göras gällande.

Det gäller att som arbetsgivare se till att följa semesterlagen. Om en arbetsgivare bryter mot lagen kan det bli så att den anställde utöver förutom den semesterlön eller semesterersättning har rätt ersättning för uppkommen skada. Det innebär att vid eventuell tvist som utfaller till den anställdes fördel så kommer även hänsyn tas till den anställdes intresse av att ha semesterledighet och till övriga omständigheter som kan vara annat än av rent ekonomisk betydelse.

Kom ihåg!

  • Semesterrätt – rätten till ledighet (25 dagar) -kräver inget intjänande
  • Semesterlön – lönen under semesterledigheten  -kräver intjänande
  • Semesterersättning – ersättning för semester som inte tagits ut som ledighet. Rätt till denna ersättning uppstår i samband med att anställningen upphör

Har du koll på Penningtvättslagen och verklig huvudman?

Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är ett något otympligt namn. Den brukar förenklas Penningtvättslagen, eller PTL. På engelska säger man ofta AML (Anti-Money Laundering act). Har du koll på hur den träffar ditt företag? Och om era uppgifter hos myndigheterna är helt aktuella?

Det är en lag som kom redan 2009 och som uppdaterades och skärptes 2017 efter EU-direktiv. I lagen identifieras ett antal branscher som åläggs högre krav på riskbedömning och kundkännedom. Detta eftersom dessa branscher identifierats för att löpa högre risk att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det är exempelvis finansiella bolag, såsom banker och vissa försäkringsbolag, men även pantbanker, redovisningskonsulter, revisorer, jurister, postboxföretag och en del varuhandlare, exempelvis konsthandlare.

Är du verksam i någon av dessa branscher omfattas du av Penningtvättslagen och du står därmed under tillsyn av Finansinspektionen, Länsstyrelsen, Revisorsinspektionen eller Advokatsamfundet, beroende på vilken bransch du tillhör. Är du verksam i en sådan bransch som omfattas, måste du även anmäla dig till Registret mot penningtvätt hos Bolagsverket.

Men även om du inte är verksam inom någon av dessa branscher berörs du troligen redan idag ändå av Penningtvättslagen! Din redovisningskonsult eller revisor behöver kontrollera din identitet och ställa många frågor om företagets verksamhet, risker och ägarbild. Vid vissa in- och utbetalningar behöver banken ställa frågor kring var pengarna kommer ifrån, vem som ska ha dem och vad de ska användas till. Köper du något dyrt kontant kommer du att få frågan varifrån pengarna kommer. Detta för att göra det så svårt som möjligt för dem som vill använda pengar som härrör från brottslig verksamhet.

2017 infördes också reglerna om att alla bolag måste anmäla vem som är verklig huvudman till ett annat register som Bolagsverket hanterar. Lag (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, där alla aktiebolag, handelsbolag och många typer av föreningar är skyldiga att meddela Bolagsverket vem eller vilka som är verkliga huvudmän. En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. Det kan också vara den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem.

Troligen har du eller din redovisningskonsult anmält vem eller vilka som är verkliga huvudmän i din verksamhet i samband med att lagen trädde i kraft 2017. Men en hel del har troligen hänt sedan dess. Därför kan det vara läge att kontrollera att ditt företag har rätt uppgifter i registret om verklig huvudman och att aktuella uppgifter om ditt företag finns dokumenterade hos din redovisningsbyrå och i förekommande fall din revisor.

Milersättning

Drivmedelspriserna har under våren nått nya rekordnivåer. Hur ser förutsättningarna för milersättning ut vid bilkörning?

Sedan 2009 har den ersättning som kan utbetalas skattefritt legat stadigt på samma nivå. Ersättningsnivåerna skiljer sig åt beroende på om det är den privata bilen eller tjänstebilen som används. När anställda gör resor i arbetet (tjänsteresor) med egen bil kan arbetsgivare betala ut skattefri bilersättning enligt schablon med 18:50 kr per mil. Motsvarande ersättning om den anställde betalar drivmedlet själv för en tjänstebil är 6:50 kr per mil om bilen går på diesel och med 9:50 kr per mil om bilen går på annat drivmedel (t.ex. bensin, el eller etanol). Om en egen företagare kör bil kan nämnda skattefria schablonbelopp tas som privat ersättning.

När drivmedelspriset överstiger det som utges i ersättning kan det bli en förlustaffär att använda bil i tjänsten. Men det går att betala en högre ersättning. I många kollektivavtal finns det en uppdelning mellan schablonersättning som skattefri och sedan ett tillägg över schablon. Här finns det inget tak. Skillnaden blir att det belopp som ligger över schablonersättning är att betrakta som lön. Därmed blir det överskjutande beloppet såväl skattepliktigt som arbetsgivaravgiftsgrundande.

Under rådande drivmedelssituation är ett alternativ att utge ett engångsbelopp eller extra lönetillägg som kompensation för de ökade kostnaderna. Även ett sådant alternativ blir skattepliktigt och arbetsgivaravgiftsgrundande.

Det ligger även ett förslag från regeringen om en tillfälligt sänkt skatt på diesel och bensin under juni-oktober 2022 samt att en ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner. När det gäller eventuell höjning av den skattefria nivån så är den under debatt.

Allas rätt till semester?

April månad och början på det nya året. Semesteråret. I varje fall för väldigt många.

Hos många anställda har det nu blivit påfyllt i semestersaldona. Enligt semesterlagen är det från och med den 1 april som de flesta anställda får nya betalda semesterdagar. Det finns även de som har kalenderårbaserad beräkning, och de fick sina nya betalda semesterdagar den 1 januari. Vilket semesterår som ett företag följer finns antingen i ett kollektivavtal eller så är det semesterlagen som gäller.

Måste man då ha betalda semesterdagar för att vara ledig? Svaret är nej. Anledningen till att vi har semester är för att återhämta oss. Idag är 25 dagar reglerat i lag, vilket ska motsvara fem veckors ledighet. Oavsett om arbetet vanligtvis är två eller fem arbetsdagar i veckan.  Den ledigheten har varje anställd rätt till. Sedan är det inte ovanligt att det i kollektivavtal eller enskilda överenskommelser finns fler dagar. En anställd som inte har jobbat tillräckligt länge för att få betalda semesterdagar kan ta ut semesterledighet utan lön.

Den lön som betalas ut under de betalda semesterdagarna är något som den anställde har tjänat in. Intjänandet görs vanligtvis året innan, under det som kallas intjänande år. För att göra det lite mer komplext så finns det även de om har sammanfallande intjänande år med semesteråret när dagarna plockas ut. Det innebär att man tjänar in betald semester under pågående år.

Sedan kan antalet betalda semesterdagar påverkas av frånvaro. Det finns en hel del frånvaro som är semesterlönegrundande och därmed ger betalda semesterdagar trots att man inte har jobbat. Ett exempel är sjukdom. Ett annat är när man är föräldraledig. När en anställd börjar och slutar kan också påverka hur många betalda semesterdagar denne är berättigad till.

Alla har rätt till semesterledighet, men den är inte alltid betald.

Brexitbidrag

Företag som har haft utbyte med Storbritannien har fortsatt möjlighet att söka stöd för de merkostnader som Brexit har medfört.

När Storbritannien valde att lämna EU ställdes den europeiska samverkan inför nya utmaningar. Det var första gången som ett land har lämnat EU. Brexit påverkar hela EU, men omfattningen varierar då vissa företag blir mer påverkade än andra. EU-kommissionen har därför inrättat en särskild fond. Fonden utgörs av den så kallade Brexitjusteringsreserven, förkortad BAR (på engelska Brexit Adjustment Reserve). Företag som har påverkats av Brexit kan få ersättning för olika typer av kostnader från BAR.

I den grupp som anses stödberättigade återfinns bland andra privata och offentliga företag, särskilt små och medelstora företag, egenföretagare, lokalsamhällen och organisationer,

Stödet kan sökas för kostnader som uppstått under perioden 1 januari 2020 fram till och med 31 december 2023. Exempel på kostnader som kan omfattas är konsult -och rådgivningstjänster som syftar till att hantera den situation som uppstått genom att Storbritannien lämnat EU. Det kan handla om anpassningar avseende förändrade handelsprocedurer, ändrade regelverk och andra förutsättningar såsom produktgodkännande, etableringskrav och liknande.

Stöd kan även sökas av företag för andra aktiviteter. Såsom om det finns direkta kostnader för godkännande eller märkning av produkter för att de även fortsättningsvis ska kunna saluföras i Storbritannien. Förutsättningen är att godkännandet eller märkningen beror på britternas utträde ur EU. Även kostnader för deltagande i mässor och liknande med syfte att etablera eller utöka handel på marknader där företaget inte eller i begränsad omfattning är verksamt sedan tidigare kan inkluderas i stödansökan. Förutsatt förstås att åtgärderna beror på att handel med Storbritannien upphört eller påtagligt försvårats av landets utträde ur Europeiska unionen.

Ansvarig myndighet för hantering av stödet är Rådet för Europeiska socialfonden, vanligtvis omnämnt som Svenska ESF-rådet.

Skatteverket förlänger anstånd

För företag som tidigare har sökt om tillfälligt anstånd med inbetalningar till Skatteverket utökas möjligheten ytterligare.

Pandemin har lett till att många företag kämpar med ekonomin. För att underlätta har Skatteverket i omgångar möjliggjort att skjuta upp inbetalningen av moms, arbetsgivaravgifter och skatt genom tillfälliga anstånd. I samband med att det tillfälliga anståndet upphör finns det möjlighet att ansöka om förlängning i ytterligare ett år.

Inbetalningar sker beroende på vilken redovisningsperiod företaget har. Huvudregeln är redovisningsperioden en kalendermånad, men beskattningsunderlagets omfattning kan medföra även längre perioder. Eftersom perioderna för när företagen ska betala varierar så är det även olika antal perioder som företagen kan få tillfälligt anstånd för. Grundprincipen vid tillfälligt anstånd är att betalningen kan skjutas upp i ett år från beslutsdatumet. Tillfälligt anstånd kan medges för nio perioder för månadsredovisning som arbetsgivardeklaration och månatlig momsredovisning, tre för de som redovisar moms per kvartal och två perioder för de som redovisar moms på årsbasis.

Tillfälliga anstånd gäller för följande perioder:

  • Från den 1 januari 2020 till den 31 januari 2021
  • Från den 1 oktober 2021 till den 31 december 2021
  • Helårsmoms som ska redovisas från den 27 december 2019 till den 17 januari 2023

Nedan ser du Skatteverkets exempel
De tillfälliga anstånden är uppdelade i två led. Du kan i första ledet få anstånd upp till tolv månader från den dag Skatteverket beviljar ditt anstånd men som längst till och med den 12 februari 2023 (17 januari 2024 för de som redovisar moms per helår). Du kan sedan ansöka om förlängning av anståndet med ytterligare 12 månader. Detta betyder att din anståndstid kan variera beroende på när du ansöker om anståndet. Till exempel kan du få maximalt 5 månaders anstånd i första ledet om ditt anstånd beviljas 12 september 2022.

När du har utnyttjat din maximala anståndstid i första ledet kan du ansöka om en förlängning av ditt tidigare anstånd med maximalt 12 månader. Den bortre tidsgränsen blir då 12 februari 2024 (17 januari 2025 för de som redovisar moms per helår). Även här kan din anståndstid variera i tid beroende på när du ansöker

Bidrag till Ukraina – Avdragsgillt? Skattefritt? Så här fungerar det!

Viljan från den breda allmänheten att bidra till det demokratiska Ukraina genom att skänka pengar har sällan varit högre. Så här fungerar skattereglerna.

Företag

Att ge gåvor från företaget kan ge mottagaren mer än om man först tar ut pengarna privat och sedan skänker dem. Förklaringen är att sociala avgifter och inkomstskatt inte belastar det tilltänkta gåvobeloppet.

  • Gåvor där företaget får någonting tillbaka, till exempel reklam, kan anses innebära marknadsföring. Marknadsföring ger avdragsrätt.
  • Företags gåvor till välgörande ändamål är inte avdragsgilla.

Privatpersoner

Privatpersoner kan få skattereduktion med 25 % av gåvobeloppet, men

  • Gåvomottagaren måste vara godkänd av Skatteverket.
  • Du måste ge minst 200 kr till samma gåvomottagare vid ett och samma tillfälle.
  • Du måste skänka minst 2 000 kr under året.
  • Gåvan måste vara en penninggåva.

Du kan läsa mer om privatpersoners gåvor inklusive ta del av en lista med godkända gåvomottagare här >>

Gåvotips

Ge i första hand ditt bidrag till en organisation med 90-konto. Då kan du vara trygg med att minst 75 % av ditt bidrag går till det ändamål som har uppgetts. Organisationer med 90-konto kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll, som du kan läsa mer om här >>

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om du just nu uttryckligen vill bidra till Ukraina så finner du organisationer som är på plats och där ditt bidrag gör skillnad här >>

Moms på laddning?

Den ökade användningen av elbilar har gjort att Skatteverket fått frågor angående försäljning av el. Ska moms debiteras på en hyresvärds tillhandahållande av el, gas, vatten eller värme? Svaret på frågan är att det beror på förutsättningarna.

Skatteverket har den 25 februari 2022 förtydligat ett äldre ställningstagande. Detta med anledning av uppkomna frågor om under vilka förutsättningar en hyresvärds försäljning av el för laddning av fordon kan vara underordnad uthyrning av fastighet.

El med mera ingår i hyran

El, gas, vatten (både kall- och varmvatten) och värme är nyttigheter av sådant slag att de antingen kan ingå i hyran eller särdebiteras efter förbrukning. En hyresvärds uthyrning av fastighet till hyresgäster omfattar ofta även el med mera. Nyttigheterna ingår då i fastighetsuthyrningen som underordnade tillhandahållanden. Hyresvärden ska inte debitera moms på uthyrningen och han saknar rätt till avdrag för ingående moms på inköpen.

El för laddning av fordon, ej individuell mätning
En hyresvärds tillhandahållande av el för laddning av fordon kan endast vara underordnat uthyrning av fastighet om tillhandahållandet sker i samband med upplåtelse av en sådan parkeringsplats som kan vara underordnad fastighetsuthyrningen och debitering inte sker efter den förbrukade mängden enligt individuell mätning.

Särdebitering av el med mera

När en hyresvärd debiterar sina hyresgäster särskilt för tillhandahållande av el med mera och tar betalt för respektive hyresgästs faktiska förbrukning är det fråga om en separat transaktion som är skild från uthyrningen av fastigheten. Hyresgästen anses då efterfråga tillhandahållandet separat utöver tillgången till fastigheten. Hyresvärdens tillhandahållande av sådana nyttigheter är då en skattepliktig försäljning till hyresgästen.

Hyresvärden har i detta fall rätt till avdrag för ingående skatt på inköpen av el med mera. Avdragsrätt finns också för ingående moms på sådana inköp som krävs för att hyresvärden ska kunna mäta och ta betalt av hyresgästerna för deras faktiska förbrukning, till exempel mätutrustning eller kostnader för abonnemang.

El för laddning av fordon, individuell mätning
Om el för laddning av fordon inte ingår i hyran så är hyresvärdens tillhandahållande av el för laddning av fordon som regel skattepliktigt. Därmed har hyresvärden avdragsrätt för den ingående momsen på elinköpen. Hyresvärden har även rätt till avdrag för ingående moms på kostnader för inköp av till exempel laddstolpar/-boxar samt installations- och abonnemangskostnader, till den del inköpen används för skattepliktigt tillhandahållande av el.