K10 och K12 är två blanketter som är starkt förknippade med deklarationen för ägare till fåmansföretag. Men när ska man använda vilken blankett när man har sålt en andel eller fått utdelning?
Den som har fått utdelning från andelar i ett onoterat bolag eller har sålt andelar behöver redovisa detta på blankett K10 kvalificerade andelar – fåmansföretag eller blankett K12 okvalificerade andelar – onoterade företag. Vilken blankett man ska lämna på beror på om innehavet av andelarna är kvalificerat eller inte. Blankettvalet beror på om delägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget eller i något av företagets dotterföretag under året eller de senaste fem åren.
Om delägaren eller närstående har varit verksam i betydande omfattning är andelen kvalificerad och då ska utdelningen eller kapitalvinsten redovisas på blankett K10. Om delägaren eller närstående däremot inte varit verksamma i betydande omfattning eller om det finns ett utomstående ägande som gör att andelen inte är kvalificerad ska utdelningen eller vinsten redovisas på blankett K12.
Om delägaren eller någon närstående har varit aktiv i fåmansföretaget under beskattningsåret eller de senaste fem åren är andelen kvalificerad. Det spelar ingen roll om man har tagit ut lön eller inte. Det avgörande är om man har utfört arbete i en viss omfattning som genererat intäkter.
På blankett K10 ska delägaren redovisa utdelning eller kapitalvinst om andelarna har sålts under 2023. Hur beskattningen ska bli styrs till stor del av det så kallade gränsbeloppet. Gränsbeloppet bestämmer hur stor del av utdelningen/kapitalvinsten som ska beskattas med 20 procents skatt i inkomst av kapital. Utdelning/kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomst av tjänst upp till en viss nivå.
Den del av gränsbeloppet som inte utnyttjas får sparas till nästa år. Det är bra att lämna in en blankett K10 till Skatteverket och beräkna gränsbeloppet även om man inte har mottagit någon utdelning eller sålt några andelar. På det sättet har man bättre kontroll på hur stort det sparade gränsbeloppet är. Det sparade gränsbeloppet räknas upp årligen med en viss procentsats.
Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt, antingen enligt huvudregeln eller förenklingsregeln. Det är den som äger andelarna vid årets ingång som ska beräkna gränsbeloppet.
Förenklingsregeln är en schablon och äger man flera företag kan man bara använda förenklingsregeln för andelarna i ett av dem. Schablonbeloppet för gränsbeloppet 2023 uppgår till 195 250 kronor. Schablonbeloppet beräknas utifrån ägarens andelar i företaget vid ingången av beskattningsåret. Det vill säga utifrån hur många aktier man ägde den 1 januari 2023. Till schablonbeloppet lägger man också till eventuellt sparat utdelningsutrymme som räknas upp med 4,94 procent.
Huvudregeln är mer komplex än förenklingsregeln. Gränsbeloppet enligt huvudregeln består av tre delar:
• Omkostnadsbeloppet för andelarna
• Det lönebaserade utrymmet
• Kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare år.
Första delen av gränsbeloppet enligt huvudregeln består av omkostnadsbeloppet för andelarna som ska multipliceras med 10,94 procent för beskattningsåret 2023.
Den andra delen består av det lönebaserade utrymmet och för att få utnyttja det måste delägaren äga minst fyra procent av företagets kapital. Vidare krävs att delägaren eller närstående under 2022 (året före beskattningsåret) har tagit ut en lön av en viss storlek. Det så kallade lönekravet. För beskattningsåret 2023 behöver löneuttaget som gjordes under 2022 i företaget eller i dess dotterföretag uppgå till minst 681 600 kronor (9,6 gånger inkomstbasbeloppet) eller 426 000 kronor (6 gånger inkomstbasbeloppet) plus 5 procent av samtliga löner i företaget och dess dotterföretag. Det räcker alltså med att delägaren eller närstående har tagit ut en lön som uppfyller kravet. Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av företagets löneunderlag och det fördelas lika mellan aktierna i företaget. Om delägaren inte äger tillräckligt stor andel i företaget eller inte har tagit ut tillräckligt med lön bortser man från det lönebaserade utrymmet när man beräknar gränsbeloppet enligt huvudregeln.
Den tredje delen innebär, precis som vid förenklingsregeln, att man räknar upp det sparade utdelningsutrymmet från föregående beskattningsår.
Den som driver ett företag med höga lönekostnader vinner vanligtvis stort på att använda huvudregeln i stället för förenklingsregeln. Men tänk på att redan nu se till att ta ut en tillräcklig lön under 2024 så att lönekravet är uppfyllt för att kunna använda det lönebaserade utrymmet för beskattningsåret 2025!
För en delägare som varken själv varit verksam eller har någon närstående som varit verksam under beskattningsåret eller de fem senaste åren i företaget gäller inte de särskilda reglerna om kvalificerade andelar. Man får då inte räkna något gränsbelopp. I stället ska en utdelning från företaget redovisas på blankett K12. Detsamma gäller en vinst när man har sålt andelarna. En sådan utdelning respektive vinst beskattas med 25 procent.
Blankett K12 kan också vara aktuell att använda om det finns någon utomstående som har ägt en betydande andel i bolaget. Då spelar det ingen roll att delägaren själv eller någon närstående är aktiv i bolaget eller dess dotterbolag. Regeln kallas utomståenderegeln.
The post K10 eller K12 – vilken blankett ska man använda? appeared first on Tidningen Konsulten.
Vem äger ditt företag? Varifrån kommer pengarna? Och varför behöver du svara igen när ni har samarbetat i flera år? Frågorna är en del av redovisningskonsultens arbete mot penningtvätt och kan också bidra till att minska risken för att ditt företag utnyttjas i brottsliga upplägg. Frågorna skyddar dig Om du driver företag och har gett en redovisningskonsult i uppdrag att ta …
Vem du anlitar för redovisning och lön påverkar mer än den löpande administrationen. Rätt kompetens kan hjälpa dig att förstå företagets ekonomi, fatta bättre beslut och upptäcka risker i tid. I Srf konsulternas Fokusrapport 2026 berättar företagare och experter varför valet av konsult spelar roll och hur du väljer rätt. Som företagare behöver du kunna lita på att …
Ett falskt mejl, en misstänkt faktura eller en dator som plötsligt slutar fungera. Digitala risker kan snabbt bli ett problem för hela företaget. Under oktober uppmärksammar kampanjen Tänk säkert hur du kan skydda dig. Här är några saker att se över i din verksamhet. Att betala fakturor, dela underlag och sköta myndighetskontakter digitalt hör till vardagen för de flesta …
Att sälja kundfakturor kan vara ett snabbt sätt att stärka företagets likviditet. Men innan du tackar ja till erbjudandet behöver du kontrollera hur det påverkar företagets befintliga bankfinansiering. Att tjänsten finns i ditt affärssystem innebär inte automatiskt att den är förenlig med företagets befintliga kreditavtal. Många affärs- och faktureringssystem erbjuder numera …
Den 1 oktober öppnade möjligheten att ansöka om jämkning för beskattningsåret 2027. Vad innebär ett jämkningsbeslut för dig som privatperson och för dig som är arbetsgivare? Med ett jämkningsbeslut görs skatteavdraget så att det motsvarar den faktiska skatten som ska betalas för året. Jämkning = planera din ekonomi Som privatperson är det viktigt att göra en …
Digital inlämning av årsredovisningar fortsätter att öka. Under juni 2026 sattes ett nytt rekord när 101 126 företag lämnade in sin årsredovisning digitalt – första gången antalet överstiger 100 000 under en månad. Samtidigt visar ny statistik från Bolagsverket att digital inlämning ger färre kompletteringar och snabbare handläggning. Intresset för digital inlämning …
Skatteverkets id-kortsverksamhet ska avvecklas. Regeringen föreslår att Skatteverket från och med den 1 mars 2027 inte längre ska utfärda id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige. Som företagare behöver du i princip inte göra något med anledning av förändringen, men den kan vara bra att känna till – särskilt om företaget har anställda som använder Skatteverkets …
En enkel kontroll innan du anlitar en ny leverantör kan minska risken för onödiga kostnader, juridiska problem och skadat förtroende. Här är sju konkreta steg som hjälper dig att göra en tryggare bedömning – och en checklista att använda innan du skriver avtal. En enkel kontroll innan du anlitar en ny leverantör kan minska risken för onödiga kostnader, juridiska problem och …
Digital redovisning gör det enklare att hantera företagets ekonomi. Samtidigt kan det vara svårt att veta var alla underlag finns. Som företagare behöver du säkerställa att räkenskapsinformationen är tillgänglig under hela arkiveringstiden. Inte alltid lätt avgöra var informationen finns När bokföringen bestod av papper var hanteringen förhållandevis tydlig. Efter …
Arbetsgivare kan erbjuda sina anställda ett friskvårdsbidrag, men det finns några saker att tänka på för att bidraget ska vara skattefritt. Nyligen avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) frågan om en anställd kunde köpa en konsertbiljett för sitt friskvårdsbidrag och om det kunde ses som en skattefri personalförmån. Vad kan egentligen en anställd använda sitt …
Vi är anslutna till Srf konsulterna